Det kan kännas väldigt förvirrande att stå i en butik och välja vilken kaffesort man ska köpa. Skillnaderna mellan alla dessa olika bönor, rostningar och malningar ska vi reda ut i denna artikel.

Kaffebönan finns inuti en röd frukt som växer på kaffeträdet. Frukten innehåller oftast två bönor men det förekommer också att de bara har en böna, dessa påstås ha en rikare smak än de med två.

Det finns i huvudsak två typer av kaffeträd, nämligen Coffea Arabica och Coffea Robusta. Det förekommer också andra arter men dessa två står för nästan 100 % av all kaffeproduktion i världen.

Vilken kaffeböna är bäst?

Vi börjar med att ta en titt på Arabicabönan som är den böna som är populärast av de två och står för ungefär tre fjärdedelar av den globala produktionen. Arabica har mildast smak av de två sorterna tack vare att den innehåller nästan hälften så mycket koffein som Robusta gör. Koffein ger en bitter smak så det är inte så konstigt att Arabica är den som har blivit den populäraste. Nackdelen med Arabicabönan är att den är svårare att odla och ger en mindre skörd, vilket gör att inköpspriset oftast är det dubbla mot Robustabönan. Arabicabönan kommer från Etiopien men har spridit sig över hela världen.

Robustabönan härstammar från centrala Afrika, den kan precis som Arabica hittas världen över men den odlas främst i Vietnam. Eftersom den är lättare att odla och ger en större skörd så är den precis som tidigare nämnt billigare. Robusta används ofta för att späda ut Arabicabönor i billigare blandningar på grund av sin bittra smak den får av det högre koffeininnehållet. Den brukar också ha en smak som beskrivs som lite mer jordig. Den används ofta i italienska espressoblandningar för att få en fylligare smak. Det är också vanligt att man hittar den i snabbkaffe.

Vad är skillnaden mellan olika rostningar av kaffebönor?

Innan man rostar kaffebönan så är den grön. Det finns olika sätt att rosta kaffe på, de två vanligaste är trumrostning och varmluftsrostning. Den stora majoriteten av kaffe rostas kommersiellt i stor skala, då används vanligtvis varmluftsrostning som möjliggör rostning av större volymer och högre temperaturer. Småskalig rostning är något som blir mer och mer populärt och som serveras i specialbutiker. Då används ofta trumrostning där man låter bönorna rostas i små omgångar och under längre tid.

I Sverige så är mellanrostat och mörkrostat kaffe vanligast, men det finns också ljusrostat. Den stora skillnaden mellan dem är hur varmt man rostar dem och bönorna får då olika karaktär och smak beroende på vilket sätt man använder.

Ljusrostat kaffe rostas inte lika länge och når då inte samma innertemperatur som de andra varianterna, de blir därmed också ljusare till utseendet. Ljusrostade kaffebönor brukar nå en innertemperatur omkring 180-205°C.

Mellanrostade kaffebönor är rostade till en lite högre innetemperatur, vanligtvis mellan 205–220°C.

Mörkrostat kaffe rostas allra längst och brukar nå en innertemperatur på 220-240°C.

Hur man rostar kaffebönorna har stor betydelse för hur kaffet kommer att smaka. Ljusrostat kaffe skiljer sig väldigt mycket mot det vi är vana vid i Sverige. Det har en syrligare smak med lite fruktigare toner, mer av kaffebönans ursprungskaraktär finns kvar. Går man över till mellanrostat kaffe så blir man av med mycket av den syrligheten och man får en mer balanserad smak. Det uppstår också mer smaker från själva rostningsprocessen. Slutligen så får man en lite mer bitter och rostad smak med mörkrostade bönor. Det kan vid mörkare rostning vara svårt att urskilja ursprunget till de bönor som använts i rostningen.

Vilken malningsgrad är bäst?

Sista steget innan det är dags att brygga kaffet är att mala bönorna. Detta kan antingen göras på egen hand hemma med en kaffekvarn eller så köper man färdigmalet kaffe. Hur finmalet kaffet ska vara beror på vilken bryggmetod som används. En tumregel som brukar användas är, desto snabbare tid kaffet bryggs, desto mer finmalda bönor behövs. Till exempel en Espresso som utsätts för vattnet under en väldigt kort tid behöver extra finmalt kaffe. I en kaffebryggare med filter så rinner vattnet genom kaffet lite längre och då behövs inte riktigt lika finmalt kaffe. Görs kaffet i en presskanna som har längre bryggtid så behövs kaffebönor med en grövre malning.

Hur framställs snabbkaffe?

Snabbkaffe är ett smidigt sätt att dricka kaffe på om man vill att det ska gå extra snabbt och lätt. Snabbkaffe framställs genom att man rostar bönorna och maler precis som med vanligt kaffe, efter det bryggs kaffet i stora behållare. Efter bryggningen så avlägsnas vattnet så att endast uttorkade fragment av kaffet finns kvar. Det kan antingen göras genom spraytorkning eller frystorkning. Spraytorkning innebär att man sprutar flytande kaffekoncentrat som en dimma i mycket varm och torr luft. När kaffet sedan träffar marken så har vattnet avdunstat och kvar finns små kristaller.

För att frystorka kaffet så kyls det först ner till riktigt låga temperaturer tills det blir ett tunt lager. Sedan går denna igenom en maskin som slår sönder den frusna kafferemsan i små bitar. Dessa bitar får sedan gå igenom en process där de torkas under vakuum.

Hur mycket koffein är det i kaffe?

Kaffe tillsammans med te är den vanligaste källan till koffein som vi människor konsumerar. En kopp kaffe på 15 centiliter innehåller enligt Livsmedelsverket cirka 100 milligram koffein. En burk energidryck på 33 centiliter innehåller ofta runt 180 milligram, alltså cirka två koppar kaffe. Kortfattat så är koffeinets effekt på kroppen att det blockerar receptorer för adenosin i centrala nervsystemet. Adenosin är en signalsubstans som kroppens celler avger under dagen, det gör att vi känner oss lugna och det är ett ämne som hjälper oss att somna. Koffein binder de receptorerna som är avsedda för adenosin, signalerna som gör att vi känner oss trötta. Med andra ord så blockerar koffeinet upptaget av adenosin och vi känner oss piggare, fram tills det att koffeinet brutits ned. Det kan ta olika lång tid för koffein att brytas ned. Man brukar prata om en halveringstid på runt 4-5 timmar, alltså den tid det tar att bli av med hälften av koffeinet. Det betyder att man kan ha en hel del koffein kvar i kroppen när det är dags att sova om man har druckit kaffe några gånger under dagen.

Vill du lära dig mer om kaffe? Besök gärna denna sida, där du kan ta del av bland annat recept, myter om kaffe och mycket mer.