En överblick av kaffetillverkningen

Om du har landat på den här sidan, så har du säkert funderat över hur man kan producera kaffe. Målet är att du som läser ska känna att du fått svar på den frågan du undrar över, och förhoppningsvis kan få dig att tänka över vilken eller vilka kaffesorter du väljer idag.

 Den här landningssidan kommer ge dig en omfattande resa hur hela processen går till i hur man kan producera kaffe. Allt från att bären plockas från kaffebuskens grenar, behandling, rostning och slutligen hela vägen till fabriken där produceringen av kaffet sker som sen är redo att paketeras och exporteras ut i världen.

Du kommer också få en djupare kunskap om varför omständigheterna vore bättre för de personer som jobbar med kaffetillverkningen. Du kommer även få information om varför du som privatperson skulle kunna börja överväga att börja köpa ekologiskt kaffe istället. Vill du ha mer information om kafferelaterade ämnen så läs mer om det här!

Kaffebusken, allt startar här!

Det finns över 100 olika kaffebuskar i världen idag, men bara ett fåtal används inom kaffeproduktionen till omvärlden. Ungefär 70 % av Kaffesläktet runt om i världen har sorgligt nog redan förstörts och utrotats på grund av hur vi dåligt vi tar hand om miljön.

Där finns framförallt tre sorters kaffeträd som man använder idag för att producera kaffe, och det är robusta, liberia, och arabica kaffe.

De absolut vanligaste kaffeträden dock som man använder när man tillverkar kaffe är arabica. Vilket som faktiskt är ett lite mer svår svårodlat kaffeträd, som gör att det automatiskt blir lite dyrare att köpa.

Arabica kaffet är en mix eller en korsning mellan robusta kaffe och arabica, som har sitt ursprung från Etiopien. kaffebusken ska vårdas med omsorg och många av dom låter man växa runt tre till fem år innan man börjar skörda, eftersom man anser att de är då dom är dom mogna nog att börja plockas ifrån. 

Bönorna är mogna när bäret på busken har nått en klar o fin röd färg. När dom sen är mogna att skördas så tar man kaffebäret, och tar ut två små fröer vilket också är kaffebönorna, och går vidare in i torkningsprocessen där man rensar dom från både skal och fruktkött.

Och när det sen är klart så skickar man dom vidare till platsen där man ska producera kaffe. Enligt Naturskyddsföreningen så kan det plockas upp till ungefär 70–100 kilo kaffebär på en enda dag, vilket kan resultera i ungefär 10–15 kilo rostat kaffe.

Olika torkningsprocesser

Traditionell torkning:

Den traditionella torkningsprocessen är den vanligaste processen i de länderna som inte har så stor tillgång till vatten. Det kaffet som är mest använt inom det är robusta kaffet. Och enligt Kafferosterietkoppar så startar allting med att bönorna rensas för hand från massor av smuts och annat som kan tänkas ha fastnat under skörningen. Den traditionella torkningsmetoden är en en väldigt specifik process som går ut på att man tar kaffebönorna och lägger ut dom på antingen marken, stora mattor eller presenningar för att låta dom torka av sig själva i solen.

 Man sen följer torkningsprocessen noga varje dag under drygt en månads tid. Eller det brukar ta runt två till sex veckor beroende på väderförhållande som blåst, och luftfuktighet. Under tiden så roterar man även bönerna då och då för att minska risk för diverse sjukdomar som kan angripa.

Bären flyttas emellanåt också, och kan ibland skyddas från solen, på grund av att det finns ytterligare en faktor som man måste ta hänsyn under torkningsprocessen. Vilket nämligen är den naturliga jästen som finns i luften som kan påverka smaken på kaffet. Det är därför extra noga inom kaffeproducering att dom varken ligger för lite eller för länge. Man vill nämligen inte att kaffebönorna ska bli sura eller torka ut.

Maskinell torkning:

Även kallad den våta metoden, är den kaffeprocess som är den mest använda idag inom tillverkningen av kaffe världen runt. Detta är på grund av att den är väldigt pricksäker och har hög effektivitet när det kommer till att torka kaffebönorna. Enligt informationen från Kafferosterietkoppar så innebär processen att man lägger bönorna i vattenbad så att fruktköttet försvinner.

Vad som är bra med den maskinella torkningsprocessen är att man kan sortera ut de bra mogna bönorna från de omogna eftersom de bra bönorna kommer sjunka till bottnen av vattenbadet, medan de sämre omogna kommer flyta längst ytan.

Processen är även betydligt snabbare än den vanliga torkningsprocessen, men alla länder har inte möjlighet att utföra den. Bönorna läggs i blötläggning och på de stora fabrikerna som använder metoden så torkas bönorna med maskiner efter en kortare periods torkning i solen. Denna metod är dock svårare för länder att använda som har dåligt med vattentillgång.

 Rostningen

Själva kafferostningen kan se väldigt olika ut. Många olika företag i de länderna som dricker kaffe kan ha sin egen unika process. Rostningen är det momentet som sätter den där fantastiskt underbara smaken på kaffebönan för att nå ett gott kaffe.

När kaffebönorna väl har landat i fabrikerna, så brukar man rosta bönorna på en temperatur vid 200 grader och ibland ändå upp till 230. Tiden som kaffebönorna ligger och rostas beror på vilket sorts kaffe man vill ha.

Smaken ändras desto längre dom får ligga. Naturskyddsföreningen säger att bönorna i snitt brukar tas ut efter ffem till femton minuter beroende på om du vill ha mellanrostat eller en mer mörkrostad variant. Andra företag

i det här steget så beskriver till exempel Gevalia att efter bönorna har kylts ner så maler man ner de olika blandningarna av bönorna i stora kvarnar, och kontrollerar olika nivåer av fukthalt, malningsgrad och densitet noggrant. Sen så provsmakar man för att se till så att det hålls samma smak hela tiden.

Efter det här steget så är det dags att paketera de olika sorterna man skapat, för att sedan göra det redo för att exporteras ut.

 Skillnaden på ekologiskt och icke ekologiskt kaffe

Den första stora skillnaden är att när man ska producera ett ekologisk kaffe så är det helt fritt ifrån olika bekämpningsmedel. Det används också träd som är så kallat kvävefixerande vilket ger en förbättrad effekt på jorden. Det här görs för att man vill ge en behagligare miljö för kaffet när det odlas. En annan skillnad är att som enligt Naturskyddsföreningen säger så hade det funnits en större efterfrågan av ekologiskt kaffe så hade arbetarna på kaffeodlingarna löpt mindre risk att få i sig stora mängder skadliga kemikalier.

Vilket som det även finns en stor risk för att vi också får en dos av, fast än det är en extremt liten dos av varje gång vi dricker en kopp kaffe. Och är du intresserad av hur kaffet kan påverka din kropp så kan du läsa mer om det här.

 Naturskyddsföreningen säger också att på vissa kaffeodlingar så används det även bekämpningsmedel som inte är EU-godkända. Bara en sådan här sak är ett bra skäl nog att överväga ett ekologiskt alternativ. En annan stor faktor för att överväga det ekologiska alternativet är att miljön påverkas mindre negativt när det odlas ekologiskt och utan konstgödsel. Vi minskar nämligen en stor del av växthusgaserna, för att inte tala om att djur och växter trivs bättre i miljön.

Det sista bra exemplet är att välja något slags eko krav märkt kaffe, eftersom det garanterar att kaffet har skötts enligt mänskliga rättigheternas lagar, som till exempel förbud mot barnarbete samt att man följt reglerna för arbetsmiljön.

Just nu så är det bara runt sex till sju procent av ekologiska kaffebönor i världen som går till kaffeproduktionen. Och även om det är en enormt stor ökning som har skett under 2000-talet så finns det fortfarande en stor möjlighet för det att växa.